Latrintömning till sjöss ett problem

Ett stort problem under sommartid är alla de båtresenärer som tömmer sina latrintankar till sjöss i de svenska vattnen. Detta medför två problem: övergödning i den känsliga Östersjön och risken för spridning av coli-bakterier som kan göra människor och djur sjuka när de badar och simmar i vattnen. Regeringen har nyligen tagit ett beslut om att begränsa detta för yrkestrafiken. En ny lag för privatbåtarna är också att vänta.

Latrintömningen till sjöss är ett växande problem. Få båtägare tänker på att det de släpper ut i havet påverkar havets renhet. Det känns som en liten droppe i havet. Men undersökningar från Göteborgs Universitet visar på att latrintömningen har stora effekter på övergödningen. Detta gäller främst i Östersjön. Tömning av en veckas latrin rakt i havet har på sina håll samma effekt som att använda en toalett på land ansluten till ett reningsverk i hela fem månader.



Möja – en del av Östersjöns unika natur
Foto: Martijn Hendrickx

Med tanke på det antal båtar, ca 85 000 stycken, som är ute på sjön under sommaren blir effekten stor. Totalt släpps över tre miljoner liter toalettavfall från fritidsbåtar ut varje år. Det ger effekt på havslivet överallt utmed kusterna. Särskilt stort är problemet i Östersjön som redan kämpar mot övergödning från många håll, bland annat jordbruket.

Coli-bakterier
Ett annat problem är faran för människors och djurs hälsa. Latrintankar innehåller mängder med olika coli-bakterier, bakterier som kan ge magsjukdomar. Fekalierna innehåller även mängder med virus, något som kan bli ett problem för de som badar i havet och i sjöarna där latrinen töms. Det här problemet gäller särskilt när latrinen töms nära kusterna, och allt som oftast är det där det sker. Den kustnära tömningen ger ännu ett problem, nog så otrevligt för de som vistas vid kusterna. Det finns risk att toalettpapper och andra sanitetsartiklar flyter omkring i vattnen och upp på stränderna efter en tömning.

Få tömningsställen
Trots de stora problemen är det få som tömmer sina latrintankar i de kommunala system som finns upprättade. Till exempelvis visar undersökningar från gästhamnar i Strängnäs och Mariefred att endast ett tiotal av båtägarna som gästade hamnarna under 2008 använde sig av de kommunala avloppsanslutningarna som finns att tillgå. Detta trots att hamnarna uppvisade en statistik om 4 500 gästnätter.

En anledning kan vara bristande information. En annan är att det finns få gästhamnar som erbjuder tömning av latriner. Dessutom krävs att båten är utrustad med sugtömning, något som långt ifrån alla båtar är. Det behövs fler tömningsställen för att få systemet att fungera bättre.

Problemet med att båtar tömmer sina latrintankar i de svenska vattnen upprör många, på olika sätt. Några menar att det inte är så farligt, eftersom människan är en del av naturen. Känslan av friheten till sjöss är en känsla som få vill begränsa. Andra menar att det borde bli förbjudet över huvud taget att få tömma latrintankar i vattnen.

Regeringen har uppmärksammat problemet. Ett nytt regelverk planeras för den yrkesmässiga trafiken. Regeringen överväger även att reglera latrintömningen hårdare för de privata båtägarna. Ingenting är i dagsläget beslutat, men det lutar åt att hårdare regler kommer att införas i framtiden.