Privatkonsumtion största orsaken till marin nedskräpning

Människan har inte alltid varit en miljömedveten varelse. För inte så länge sedan var det fullt accepterat – för att inte säga rekommenderat – att göra sig av med skräp genom att lägga det i en plastpåse med tyngder och helt sonika släppa ner påsen på ett djupt ställe i sjön eller havet. Men skräpet som landade på havsbotten för 50 år sedan har inte mirakulöst försvunnit – det ligger fortfarande kvar och kommer förmodligen att ligga kvar i hundratals år till. Men trots att människan numera är fullt medveten om konsekvenserna för miljön fortsätter hon att kasta saker vind för våg och den marina nedskräpningen är ett alltjämt växande globalt problem.

Dessvärre är det, tvärtemot vad man kanske kan tro, inte heller industrierna eller de stora företagen som genererar mest skräp – utan privatpersoner. Engångsartiklar, plastburkar, flaskor, kapsyler, påsar, förpackningar och cigarettfimpar står för majoriteten av de föremål som börjar klogga igen våra hav och stränder. Och skräpet är inte bara bulkigt, missprydande och kostsamt, det utsätter dessutom mängder av djur för direkt livsfara – antingen för att de fastnar och trasslar in sig eller får i sig plastföremål i tron att det är mat.

Håll Sverige Rent anordnar årligen kampanjen Kusträddarna, där tusentals svenskar beger sig ut längs landets stränder för att plocka upp skräp. Och efter årets insamling passade man på att göra en närmare analys av tre kubikmeter skräp från kustområdena i Göteborg, Strömstad och Helsingborg. Det visade sig att största delen av de 12 733 analyserade föremålen, ca 88%, bestod av plast och frigolit.

Enligt Kusträddarnas rapport hör den svenska Bohuskusten till ett av de värst nedskräpade områdena i norra Europa. Här samlas runt 8 000 kubikmeter skräp varje år och ungefär 85% av detta utgörs av engångsprodukter. I Skåne verkar man i sin tur kasta ungefär lika mycket engångsartiklar som mer långlivade bruksföremål. Det är dock svårt att avgöra om föremålen härstammar från land eller om de har svepts in av havsströmmarna. Men för samtliga områden kunde man konstatera att det framför allt är enskilda konsumenter som ligger bakom nedskräpningen. I Göteborg kunde t ex hela 87% av det insamlade skräpet härledas direkt till privatpersoner.

Det tyder på att dagens konsumtionssamhälle behöver en rejäl attitydjustering för att vi ska lyckas få till en förändring. Det räcker inte med att några få försöker dra sitt strå till stacken genom att källsortera och återvinna om majoriteten fortsätter ignorera problemet och kastar saker där de inte hör hemma. Men man bör också ha i åtanke att även om det är slutkonsumenterna som skräpar ner så ligger roten till problemet djupare än så. Företagen som producerar produkterna har också ett stort ansvar när det gäller att minska materialåtgången – inte minst när det gäller förpackningar. För man kan ju fråga sig om en burk med ansiktscreme verkligen behöver en extra kartong – och dessutom ett överdrag med plastfolie på toppen av det…

Vill du läsa hela analysrapporten från Kusträddarna så finner du den här:
http://www.hsr.se/sites/default/files/kustraddarna2014_rapport_lagupplost.pdf