Skrotbåtar – en dyr historia för skattebetalarna

Idag finns dryga 400 000 svenska fritidsbåtar som har över 40 år på nacken och många av dessa börjar närma sig pension. Det betyder troligtvis att det inom en snar framtid kommer att stå mängder av dumpade båtvrak ute i skogarna. När dessa skrotbåtar hittas blir det stora problem att ta hand om dem. Dels är det näst intill omöjligt att identifiera vem som äger båten, dels finns det bestämmelser som säger att kommuner och fastighetsägare inte har rätt att flytta en båt utan tillstånd från ägaren. Det är ett dilemma som ofta medför att båtarna blir stående ute i naturen.

Håll Sverige Rent utförde nyligen ett projekt där man kartlade och inventerade uttjänta fritidsbåtar i Stockholms län. Fem övergivna båtar kunde skrotas, men det blev minst sagt dyrt. I genomsnitt gick varje skrotning på närmare 40 000 kr och då utgjorde själva skrotningen endast 10% av kostnaden. Resten av pengarna gick till bärgning och transport. Men totalkostnaden visade sig bli betydligt högre än man tidigare trott. Och vem får stå för notan? Båtägaren i första hand, men om denne inte kan identifieras hamnar räkningen hos kommunen och i slutändan hos oss skattebetalare.

Enligt Anna Linusson, VD på Håll Sverige Rent, så är detta ett växande problem som kräver omedelbara åtgärder. Hon menar att det behöver tillsättas ett nytt nationellt system som reglerar hur fritidsbåtar ska skrotas, samt ett system som gör det enklare att identifiera skrotbåtens ägare för att kunna ställa denne till svars. Lösningen tror Håll Sverige Rent ligger i att låta båtbranschen bekosta det nya systemet, som en typ av producentansvar. Exakt vad som kommer att hända återstår dock att se framöver.

Vill du veta mer kan du ladda ner rapporten ”Svenska skrotbåtar – en pilotstudie i Stockholms län” på Håll Sverige Rents hemsida: www.hsr.se