Sjöhistoriska museets fartygsstöd har delats ut årligen sedan 1991 i syfte att bevara kulturhistoriskt intressanta fartyg. Främst är det ägare av K-märkta fartyg som kan ansöka om bidraget och det är oerhört efterfrågat. Bara i år har Sjöhistoriska mottagit hela 39 ansökningar om fartygsstöd, vilket motsvarar hela 7,5 miljoner kronor. Det är dock endast en miljon som kan delas ut och i år är det nio fartyg som får dela på summan.
Foto:
Att underhålla historiskt intressanta fartyg är viktigt både för vårt kulturarv och för turismen, men det kan vara en kostsam uppgift. Med fartygsstödet vill Sjöhistoriska museet därför bidra till att stimulera bevarandeinsatserna av dessa värdefulla båtar. Hur bidragen ska fördelas beslutas i samarbete med Arbetets museum, Transportstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, samt rikstäckande föreningar för historiska fartyg – och i år kommer totalt nio fartyg att få dela på 1 miljon kronor. Fartygen finns över hela landet och det är en blandning av pampiga segelfartyg, säregna motorfartyg, bogserbåtar, ångfartyg och fiskebåtar.
Följande fartyg erhåller 200 000 kr:
Asta av Smögen, Kungshamn
Fiskebåt byggd på Ringens varv i Marsstrand 1916. Ett av de första fiskefartygen som utrustades med trålvinsch och elektricitet. Asta av Smögen användes för yrkesfiske fram till och med 1981, då föreningen Tollar & Seiel övertog henne i syfte att bevara henne som museifiskefartyg. Pengarna från fartygsstödet ska gå till byte av spant och bordläggning.
Isolda, Göteborg
Segelfartyg byggt på Lödöse varv och levererat till Göteborgsrederiet Korn & Kjellberg 1902. Fartyget riggades som tremastskonare och användes för transocean trafik. Carl Julius Ahlgren, som var befälhavare på Isolda mellan 1909 och 1960, hade alltid familjen med sig ombord och hans fyra barn föddes och växte upp på båten. Idag ägs Isolda av en förening som avser att återställa henne till sitt ursprungliga, seglingsbara skick igen. Syftet är att hon ska kunna användas av seglarskolor och olika ungdomsverksamheter, samt utställningar och liknande. Pengarna ska gå till att tillverka undermaster och bogsspröt.
Dessa fartyg erhåller 100 000 kr:
Harry, Lysekil
Bogserbåt byggd i Gävle 1887. Fartyget användes för bogsering av pråmar och timmer. År 1950 byttes ångmaskinen ut mot en lokaltillverkad Skandiamotor, vilket gjorde Harry till en av Mälarens kraftfullaste bogserbåtar. Föreningen L. Laurin i Lysekil, som äger båten idag, avser att bevara fartyget i syfte att förmedla kunskap om den viktiga del av Lysekils historia som tillverkningen av Skandiamotorerna utgjorde. Fartygsstödet ska gå till renovering av motorn.
Sydfart, Kalmar
Lastmotorfartyg som byggdes vid Thorskogs Mekaniska Verkstad och Skeppsvarv 1879. Båten döptes från början till Olof Trätälja, efter den värmländske vikingahövdingen, men döptes om till Sydfart i samband med att hon såldes till Öland 1977. Sedan dess har fartyget gått i Östersjöfart och är numera det äldsta svenska fraktfartyget som fortfarande är i bruk – kanske även ett av världens äldsta som används kommersiellt. Partrederiet som äger Sydkraft idag övertog henne 2012 och avser att bevara båten för fortsatt användning inom fraktfart. Pengarna från fartygsstödet kommer att gå till plåtbyten i skrov och däck.
Herbert, Alingsås
Ångbogserare som byggdes på Eriksbergs Mekaniska Verkstad 1905. Båten används som isbrytande bogserbåt för pråmar och timmer på Dalslands kanal och är den enda av Eriksbergs ångbåtar från tidigt 1900-tal som fortfarande är i drift. Mjörns Ångbåtsförening i Alingsås arbetar för att bevara och fortsätta använda Herbert med sin koleldade panna och ångmaskinen i original. Pengarna från stödet kommer att gå till nya tuber i ångpannan.
Linnea, Gamleby
Skolsegelfartyg, byggt i Sjötorp 1915 som ett seglande fraktfartyg. Linnea är ett typiskt exempel på Sjötorps skonarriggade jaktskrov och var i yrkesdrift fram till och med 1965. Idag används Linnea framför allt till charterturer och skolseglingar och sedan 1968 har flera omfattande arbeten genomförts för att bevara henne. Fartygsstödet kommer att användas till att återställa den stora lastluckan till sitt ursprungliga utseende.
Tärnan av Waxholm, Stockholm
Ångslup, byggd vid Södra Varvet 1901. Användes fram till och med 1952 av Waxholmsbolaget för lokaltrafik till öarna runt Vaxholm. Därefter såldes hon till Norrköping, där hon byggdes om och förseddes med motor. 1985 köpte bl a Stiftelsen Skärgårdsbåten tillbaka henne till Stockholm och sedan dess har båten successivt genomgått renoveringar. Fartygsstödet bidrar till installation av den renoverade ångpannan.
Följande fartyg får 50 000 kr:
Svanevik, Stockholm
Segelfartyg, byggt i Holland 1914. Seglades i Nordsjön, längs den tyska kusten och i Östersjön fram tills 1939, då hon köptes in till Sverige. Från 1947 hade båten sin hemmahamn i Västervik, där hon användes för fraktfart till slutet av 1960-talet. Båten ser i stort sett likadan ut idag som hon gjorde efter ombyggnationerna som gjordes på 1940-talet och har fortfarande sin encylinders June Munktell tändkulemotor från 1939. Pengarna från stödet ska gå till ett nytt sidosvärd.
Constantia, Solna
Skolsegelfartyg, byggt 1908 i Marstal. Tvåmastad skonare som användes som seglande fraktfartyg fram till och med 1967. Constantia ägs idag av Stiftelsen Solnaskutan, som använder henne som skolseglingsfartyg. Fartygsstödet kommer att gå till en ny mast.
Läs mer om fartygen och fartygsstödet på: www.sjohistoriska.se