Författararkiv: adminbat

Havskampen – segling mot cancer

Lördagen den 10:e augusti går en ganska unik seglingstävling av stapeln. Samtidigt som segelskutan Albanus lämnar Mariehamn på Åland kommer T/S Britta att lätta ankar från Marstrand i Sverige. Och under fem dygn, med lika många hamnstopp, kommer de två skutorna att tävla i att samla in pengar till förmån för organisationen Ung Cancer. Vid varje hamnstopp kommer det dessutom att bjudas på massor av underhållning och aktiviteter för alla åldrar.

Lagen och tävlingen
Lag West (T/S Britta) och Lag East (Albanus) består av cancerdrabbade ungdomar, representanter från Ung Cancer, entreprenörer, sociala mediepersonligheter, filmare och fotografer, som kommer att dokumentera allt som händer under resans gång. Till sin hjälp har de ett uppbåd av arbetssökande ungdomar som i egenskap av trainees kommer att sköta den digitala kommunikationen online och förberedelserna i land. Förutom att samla in pengar till Ung Cancer, riktar Havskampen även in sig på att eliminera utanförskap i samhället och bekämpa arbetslöshet bland unga. Ungefär som Musikhjälpen, fast till havs.

Fem dagar – fem stopp
Havskampen startar i Marstrand respektive Mariehamn den 10:e augusti med familjeaktiviteter i hamnarna från sen förmiddag till sen kväll. Båtarna seglar därefter vidare mot nästa destination, som är Nynäshamn för Albanus, den 11:e augusti, och Malmö för T/S Britta den 12:e. Lag East besöker Kalmar den 13:e samtidigt som Lag West når hamnen i Ystad. Tävlingen avslutas med målgång för båda skutorna i Karlshamn den 14:e augusti och då hoppas man ha en hel del insamlade pengar med sig i bagaget.

Om Havskampen
Havskampen startades av den ideella föreningen Why5 for Life i januari 2013 i syfte att aktivt arbeta för socialt engagemang. Huvudsponsor är spelbolaget Paf, som även annars fokuserar mycket på välgörenhet och gemenskap. Andra samarbetspartners är Arbetsförmedlingen Hisingen som ger arbetsökande ungdomar möjlighet att vara med som traineer och driva projektet både live och digitalt på webben. Efter sommaren är målet att alla trainees också ska ha fått ett jobb. Insamlingen görs med förmån för organisationen Ung Cancer, som jobbar för att motverka utanförskap i samhället, främja gemenskap och bidra till att cancerdrabbade unga kan komma tillbaka ut i livet igen. Den som vill veta mer eller bidra kan besöka segelskutornas besättning vid hamnstoppen eller gå in på: www.havskampen.se, www.ungcancer.se alternativt www.facebook.com/why5forlife.

Information om segelskutorna hittar du här:
www.tsbritta.se
www.aland.net/albanus

Bilden: Albanus (Foto: Bruno Girin, flickr.com)

Vill du segla med Tre Kronor af Stockholm?

Tidigare i veckan berättade vi om briggen Tre Kronor af Stockholm, Tall Ships’ Races och Initiativet Hållbara Hav. Och vi tänkte fortsätta lite på temat Tre Kronor även denna gång. För den som är intresserad av detta ståtliga fartyg finns nämligen möjlighet att själv vara med och segla. Andra helgen i augusti kommer briggen att lägga till i Landskrona och då kan alla som vill gå ombord och se sig omkring – och även följa med ut på seglats och själv vara med och dra i tamparna.

Tre Kronor avslutade den första etappen i The Tall Ships’ Races som tvåa i Klass A. Första platsen kapades av den norska barken Statsraad Lehmkuhl, som snuvade Tre Kronor på segern mer eller mindre på mållinjen. Men trots den aningen snöpliga andraplaceringen bevisade Tre Kronor återigen vilket välbyggt och sjövärdigt skepp hon faktiskt är. Hon seglade galant genom det tidvis hårda vädret och slog därmed värdiga motståndare som Mir, Christian Radich och Georg Stage, som alla är legendariska i Tall Ships’-sammanhang.

Vill du ha chansen att segla med Tre Kronor så ska du bege dig till Landskrona den andra helgen i augusti. Då kommer nämligen briggen att lägga till i Landskronas hamn och bjuda på öppet skepp. Det kommer också att finnas möjlighet att följa med på en seglats i Öresund – både lördag och söndag. För den som vill åka på en längre tur blir det dessutom en heldagssegling till Falsterbo på måndagen. Ombord kommer besättningen att berätta om fartyget och hur riggen fungerar och alla som vill får hjälpa till att segla fartyget. Och det är hela 735 kvadratmeter segel som ska manövreras, så det finns gott om tillfällen att vara med och dra i tamparna.

Landskrona blir första stoppet för Tre Kronor efter att hon avslutat Tall Ships’ Races, där hon just nu ligger total-nia efter förra veckans andraplacering i Klass A. Av totalt hundra fartyg och större båtar som deltar i Tall Ship’s Races är en niondeplats inte fy skam, men vi hoppas så klart på höga placeringar även i de kommande etapperna.

Under Tre Kronors besök i Landskrona kommer Initiativet Hållbara Hav också att visa miljöutställningen ”Östersjön – vem bryr sig…”. Utställningen handlar bland annat om nedskräpningen i haven och vilka gifter som vi faktiskt släpper ifrån oss, många gånger utan att tänka på det, via kläder, solskyddsprodukter och båtar. I samband med briggens besök firas även Havets Dag i Landskrona, dessutom sammanfaller Idrottsfesten samma helg. Är du intresserad av båtar, hav, miljö och sport kan det med andra ord vara en idé att boka in helgen den 17:e augusti i kalendern.

Fotograf/Källa: Anton Stenros

Andraplacering för Tre Kronor i första etappen av The Tall Ships' Races

Tre Kronors kapten, Allan Palmer, från Åland, är en av de mest erfarna segelfartygskaptenerna som deltar i The Tall Ships’ Races och är även den som ritat och dimensionerat Tre Kronor. Palmer har tillsammans med sin duktiga besättning, och ungdomar från Fryshuset i Stockholm, Göteborg och Malmö, seglat Tre Kronor i tätposition genom hela den första etappen. Så det var kanske lite trist att förlora precis på målsnöret. Men det viktigaste med Tall Ships’ Races är egentligen inte att vinna, utan hela konceptet bakom tävlingen.

Många av de ungdomar som har varit med ombord på Tre Kronor kommer från utsatta miljöer och ett av målen med seglingen har varit att ge dem en positiv och stärkande upplevelse som de kan bära med sig. Den erfarenhet som samarbetet ombord ger, tillsammans med känslan av gemenskap och samhörighet som uppstår när man jobbar tillsammans för att nå ett mål, kan vara ovärderlig för den som haft en tuff uppväxt. Något som också visat sig i ungdomarnas entusiasm och engagemang ombord. Genom att låta ungdomarna delta i racet vill man inte bara ge dem möjlighet att träffa nya människor och uppleva nya platser, utan hoppas också inspirera dem till att växa och finna sin plats i samhället. Under kommande etapper är det ungdomar från Marina Läroverket och Cirkus Cirkör som kommer att vara med ombord.

Förutom att engagera ungdomarna seglar Tre Kronor även till förmån för Östersjöns framtid. Tre Kronors deltagande i Tall Ship’s Races utgör en betydande del av Initiativet Hållbara Hav. Ett projekt som syftar till att inspirera och skapa intresse för miljön i Östersjön och aktivt arbeta för ett friskare hav och en hållbar utveckling i områdena kring Östersjön. Under seglingen har Tre Kronor även i uppdrag att ta vattenprover för Stockholms Universitets räkning. Dessa prover kommer sedan att analyseras för att kontrollera halterna av drygt ett hundratal läkemedel samt rester av UV-filter från solskyddsprodukter. Detta för att få en överblick av hälsoläget i Östersjön. Analysresultaten kommer att presenteras vid Initiativet Hållbara Havs seminarium i konferenslokalen Kolskjulet på Kastellholmen den 5:e september.

Initiativet Hållbara Hav startade 2001 med välsignelse från Tre Kronors gudmor, Kronprinsessan Viktoria. Idag är det flera företag som stödjer initiativet, däribland huvudpartnern TeliaSonera. Den som är intresserad kan läsa mer om Initiativet Hållbara Hav på: www.hallbarahav.nu

Fotograf/Källa: Carolina de la Fé

Nord West and Najad har fått nya ägare

Gillholms Marina och Runo Gillholm med kompanjon vann budgivningen på upploppet, bland annat över Nord West and Najads tidigare ägare Benny Martinson, som därmed tvingades ge upp sitt livsverk. Nord West och Benny Martinsson köpte själva upp Najadvarvet efter deras konkurs 2011 och då såg framtiden ljus ut, men i början av 2013 började det bli tydligt att det saknades likvida medel i bolaget. Och i februari ansökte Nord West and Najad om konkurs med drygt 186 miljoner kronor i skulder. Sedan dess har budgivning och förhandlingar pågått för att försöka hitta nya ägare till företaget och det har spekulerats friskt om vilka dessa slutligen skulle bli. Många hoppades nog på att Benny Martinsson skulle kunna stanna kvar och driva företaget oavsett. Nu verkar det emellertid inte bli så. Banken har som sagt godtagit ett bud och de nya ägarna tillträdde härom veckan. Köpeskillingens storlek är dock inget som Fredrik Tengström vill avslöja i dagsläget.

Runo Gillholm på Gillholms Marina säger till tidningen Båtliv att han blev intresserad efter att Nord West and Najad inte blev sålt under den första budgivningen och såg köpet som en utmaning och en intressant affär. I dagsläget innebär dock inte ägarbytet någon flytt eller omorganisering av något av varvens verksamheter. Runo Gillholm påpekar att han inte vill lova något åt endera hållet, men att det krävs framförhållning för att bygga den här typen av båtar eftersom det rör sig om en helt annan nivå på kundgruppen. Tills vidare kommer därmed Gillholms Marina och Nord West and Najad att drivas separat, men hur det blir framöver får tiden utvisa.

Sjöräddningens Dag på Käringön den 20:e juli

Svenska Sjöräddningssällskapets räddningsstation på Käringön grundades 1920 och firade således hela 90 år 2010. Stationen har idag 33 frivilliga sjöräddare och är fortfarande en av Sveriges mest aktiva, med närmare 500 räddningsuppdrag per år, varav ett hundratal är av det allvarligare slaget. Och det är kanske inte så konstigt att det blir många tillbud i området eftersom det är en kuststräcka där väldigt många båtar rör sig – särskilt under sommaren. Själva Käringön har också blivit ett populärt besöksmål som lockar både inhemska och utländska turister, och lägger man till alla fast bosatta blir det många människor som vistas på och kring ön alla tider på året. Och då är det givetvis viktigt att det finns en välplacerad räddningsstation med sjöräddare som står redo att hoppa i räddningsbåten och rycka ut ögonaböj om något skulle hända.

Normalt sett vill nog de flesta hålla sig flytande och undvika kritiska situationer där de tvingas möta dessa modiga män och kvinnor. Men under Sjöräddningens Dag har du möjlighet att träffa dem under lugna och säkra omständigheter och få en inblick i hur de arbetar, kolla in räddningsbåtarna och besöka räddningsstationen. För barnen finns också ett flertal prova-på-aktiviteter med sjösäkerhetstema att testa. Dessutom får hela familjen möjlighet att se hur ett fullfjädrat sjöräddningsuppdrag går till – givetvis med båda fötterna tryggt planterade på torra land. Fika, god mat och dryck finns också att tillgå i området under dagen och den som vill kan även shoppa bra-att-ha-prylar, bli medlem i SSRS – eller kanske passa på att skänka en slant till uppbyggnaden av ett nytt stationshus. Med 90 år på nacken börjar det befintliga stationshuset på Käringön bli ganska slitet och behov finns för upprustning eller nybyggnad.

Sjöräddningens Dag hålls på Käringön den 20:e juli mellan kl. 11:00 och 16:00.

Läs mer på www.sjoraddning.se

Vägbeskrivning och information om hur du tar dig ut till ön hittar du här:
www.käringön.se/index.php/se/ta-er-hit/faerjan-till-kaeringoen

Taggar: , ,

Ren båt ger ren natur

Gissningsvis brukar du inte köra bil med parkeringsbromsen åtdragen, men att köra båt med botten full av havstulpaner och annan beläggning har ungefär samma effekt. Med en smutsig botten går båten inte bara saktare, den drar dessutom både mer bränsle och släpper ut mer avgaser. Det finns många sätt att hålla båtbottnen ren – vissa bättre än andra. Båtbottenfärger är en lösning som använts i åratal, men de ger också ifrån sig gifter som är skadliga för miljön. Och även om det kommer ut nya förbättrade båtbottenfärger på marknaden hela tiden så är de fortfarande inte ”bra” för miljön.

Båtbottenfärg är inte heller ett nödvändigt ont, det går alldeles utmärkt att hålla båtbottnen ren bara genom att tvätta den. Att göra rent båten före sjösättningen och efter upptagningen är en självklarhet för de flesta, men det kan även behövas en uppfräschning då och då under säsongen. Beroende på vilken typ av båt du har, och om du inte har möjlighet att ta upp den, så kan du helt sonika hoppa i sjön direkt på båtplatsen och skrubba rent bottnen för hand. Har du målat bottnen sedan tidigare ska du emellertid inte skrubba bort eventuella beläggningar medan båten ligger kvar i vattnet. Det kan få gifterna i färgen att lösa ut snabbare. Att tvätta båtbottnen med jämna mellanrum vid en spolplatta eller designerad båtbottentvätt som tar hand om avfallet är det bästa alternativet. Se också till att i största möjliga mån använda miljöanpassade båtvårdsprodukter – och glöm inte bort att lämna förpackningar och eventuella rester av farligt avfall till miljöstationen.

Numera finns även så kallade membrandukar som fästs vid båtplatsen. Man kör helt enkelt upp båten på duken och den sluter då tätt kring bottnen vilket förhindrar påväxt. Membrandukar måste dock måttbeställas för att passa båten och finns idag endast tillgängliga för motorbåtar. En modell för segelbåtar är dock under utveckling. Det allra bästa sättet att undvika påväxt är dock att lyfta upp båten helt ur vattnet när den inte används. Det kan göras exempelvis med en hydralisk båtlift, vilket dock kräver tillgång till kajplats och el, alternativt med flytande plastmoduler eller uppblåsbara pontoner.

Taggar:

Eco driving på sjön – inte bara körningen som styr

Lasta rätt
Sättet man lastar båten på påverkar givetvis också bränsleförbrukningen, men det kan vara lätt att glömma bort att lasten även inkluderar personerna ombord. Är båten tung på fel ställe går den trögare i vattnet och drar mer bränsle. Se därför till att fördela packningen – och besättningen – jämt i båten så att den inte blir för tung i aktern eller gräver ner sig i fören. Om du ofta packar båten full, exempelvis inför semestern, är det också värt att kolla upp om du behöver uppdatera propellern till en med lägre stigning. Originalpropellern är oftast anpassad för måttlig packning och du tappar lätt mellan 2-3 knop i toppfart om båten är rejält fullastad. Kort sagt, anpassa propellern till hur du använder båten.

Se över motorn
Det är särskilt viktigt att se över motorn inför varje säsong. Dåliga tändstift och felinställd tändning ger inte bara knagglig gång, det orsakar både högre bränsleförbrukning och mer utsläpp. Så se till att kontrollera inställningen och byta tändstift varje år. Har du en dieselmotor bör du även rengöra och justera spridarna inför varje säsong. Byt också filter och kontrollera alla slangar och kopplingar så det inte läcker någonstans. Använd helst biologiskt nedbrytbar olja och kör på oljeblandad bensin så mår både motorn och miljön bättre.

Byt bränsle
De gamla tvåtaktsmotorerna är bland de allra största miljöbovarna i och med att närapå 30% av bränslet rinner rakt igenom motorn och ut i vattnet utan att förbrännas. Här kan du minska utsläppen drastiskt (med hela 90%) bara genom att byta till akrylatbensin. Akrylat är lite dyrare än vanlig bensin, men med tanke på att svinnet minskar lönar det sig i längden – både för ekonomin och vattenmiljön. Ännu bättre är det om du kan byta ut din gamla tvåtaktare till en med direktinsprut, alternativt uppgradera till en fyrtaktsmotor. En elmotor är givetvis det allra mest miljövänliga alternativet, men batterikapaciteten, laddningsbehovet och vindkänsligheten medför än så länge vissa begränsningar.

Taggar:

Hur miljövänligt kör du på sjön?

Nytillverkade båtar blir allt mer miljöanpassade, men oavsett om du har en sprillans ny båt eller en båt som har några år på nacken så är körsättet avgörande för hur mycket bränsle som går åt och hur mycket avgaser som släpps ut. Bara genom att anpassa körningen kan du minska bränsleförbrukningen med upp till hela 40% och därmed minskar ju även avgaserna, vilket gör gott både för ekonomin och naturen.

För att dra så lite bränsle som möjligt ska båten helst ligga så parallellt med vattnet som möjligt och i princip bara glida ovanpå ytan. En bra indikation på att båten ligger rätt är om ”svallvågen” eller ”uppsprutet” börjar ungefär mitt på båten. Ett allt för kraftigt nedtrimmat powertrim gör att båten går trögt och bränsleförbrukningen ökar. Har du en båt som kan plana så se till att komma över planingströskeln så snabbt som möjligt då det är i planingsögonblicket som motorn drar mest bränsle. Håll dig sedan till en lagom marschfart och dra inte på till max. Går båten lätt och slipper kämpa sig fram i vattnet så känns det oftast som den går fortare – även om du i själva verket kör under toppfart. Genom att dra av några knop på toppfarten sparar du dessutom ännu mer bränsle.

Undvik helst att bromsa i onödan. Om du möter vågor, till exempel efter en annan båt, styr hellre runt dem än sakta ner eftersom du då måste gasa upp för att plana på nytt. Har du en motor med powertrim eller om båten är försedd med trimplan, se till att köra proaktivt så du kan agera i god tid om du ser vågor framöver. Om du trimmar in vinkeln på motorn så skär båten smidigare genom vågorna och du slipper sakta ner.

Taggar: ,

Och vinnarna i årets ÅF Offshore Race är…

Årets ÅF Offshore Race började ganska tufft för de flesta deltagarna med besvärliga vindar som gjorde det svårt att ta sig ut ur skärgården. Väl ute på öppet vatten säger Ralf Aspholm, skeppare ombord på DataCom, att de fick både kryss och läns med såväl mycket som lite vind. Men det gick ju slutligen riktigt bra och Ralf kammade hem segern tillsammans med sin rutinerade besättning, bestående av bland andra navigatören Roger Nilson, fördäckaren Anders Dahlsjö och taktikern Matt Humphries, vilka alla har erfarenhet från jorden-runt-segling. Den sista biten in mot målet i Sandhamn överlät Ralf Aspholm rodret till DataComs ägare, Christer Carenfelt, som deltog i tävlingen för 25:e gången. 72-åringen hade bestämt att detta skulle bli sista racet runt Gotland för hans del och nu fick han ju fira av det med att vinna, vilket måste kännas som en riktigt fin avslutning.

Breddklassen (SRS) vanns av Farr 30:an Matrisen Sailing Team med skepparen Robert Szabo, som har en milslång meritlista med både VM-, EM- och SM-guld i bakfickan. Teamet har även vunnit två klassegrar i ÅF Offshore Race sedan tidigare, 2010 och 2011, men detta var första totalvinsten i SRS. I år var teamet emellertid en man kort, vilket innebar att de saknade 70 kg på kryssen, men Robert Szabo menar att det samtidigt var en fördel då de i gengäld kunde segla väldigt aggressivt, vilket säkerligen också bidrog till vinsten.

I klassen för äldre träbåtar går racet endast ner till Visby och sedan tillbaka. Vinnaren i den ”klassiska” klassen kunde därför koras redan under tisdagen och det blev 48-fotaren S/Y Anitra som tog hem segern med skepparen Thomas Kahm ombord. Havskryssaren Anitra ritades av Sparkman & Stephens och byggdes på Neglingevarvet 1958. Redan året därpå kammade hon hem första platsen i klassiska Fastnet Race.

Försenad vårutprickning i Vänern

Runt landets kuster, samt i Vänern, Mälaren och Hjälmaren finns omkring 6 000 flytande sjömärken som ligger under Sjöfartsverkets driftansvar. Eftersom vinterisen ofta orsakar skador och/eller flyttar på prickar och bojar måste utmärkningarna besiktigas varje år för att säkra farlederna. Kontrollerna görs normalt sett redan tidigt på våren, men tack vare den sena isvintern har den årliga besiktningen i Vänern blivit försenad. Utmärkningarna för vissa farleder kan därmed fortfarande vara felaktiga. Sjöfartsverket uppmanar därför fritidsskeppare som rör sig i Vänern att iaktta försiktighet och navigera med goda marginaler. Enligt Ingvar Dyberg, Sjöfartsverkets chef för farledshållning på Vänern, gäller varningen speciellt de mindre farlederna och på grundare vatten – främst i områdena mellan Kristinehamn-Karlstad och Åmål-Säffle. I de större farlederna som är avsedda för yrkestrafik är sjömärkena däremot redan kontrollerade och iordningställda.

Längs med kusterna och i övriga sjöar gick besiktningarna relativt smärtfritt trots att vintern länge vägrade släppa taget om Sverige. Men just i Vänern var isen extra ihärdig i år och Sjöfartsverkets arbetsfartyg Scandica fick assistera som isbrytare ända fram till och med vecka 16. Just nu finns fartygen Fyrbjörn, Candela och Polstjärnan på plats i sjön och man jobbar för fullt för att försöka få vårutprickningen avklarad till första veckan i juli. Eventuella avbrutna prickar som står precis under vattenytan kommer att åtgärdas allt eftersom rapporterna inkommer och Sjöfartsverket uppmärksammas på var de finns.

Tills kontrollerna är klara rekommenderas alla fritidsbåtsägare som ger sig ut på Vänern att vara extra uppmärksamma och se till att ha uppdaterad navigationsutrustning ombord – helst även ett båtsportkort över området. Fasta sjösäkerhetsanordningar, såsom landbaserade fyrar, märken och kumlar kan också vara till god hjälp och är dessutom säkra att gå efter då de inte påverkas av isen.

Sjöfartsverket uppdaterar kontinuerligt informationen på hemsidan vartefter arbetet blir klart. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Farleder-och-underhall/Varutprickning/

Foto: Sjöfartsverket

Taggar: , ,

Skrotbåtar – en dyr historia för skattebetalarna

Idag finns dryga 400 000 svenska fritidsbåtar som har över 40 år på nacken och många av dessa börjar närma sig pension. Det betyder troligtvis att det inom en snar framtid kommer att stå mängder av dumpade båtvrak ute i skogarna. När dessa skrotbåtar hittas blir det stora problem att ta hand om dem. Dels är det näst intill omöjligt att identifiera vem som äger båten, dels finns det bestämmelser som säger att kommuner och fastighetsägare inte har rätt att flytta en båt utan tillstånd från ägaren. Det är ett dilemma som ofta medför att båtarna blir stående ute i naturen.

Håll Sverige Rent utförde nyligen ett projekt där man kartlade och inventerade uttjänta fritidsbåtar i Stockholms län. Fem övergivna båtar kunde skrotas, men det blev minst sagt dyrt. I genomsnitt gick varje skrotning på närmare 40 000 kr och då utgjorde själva skrotningen endast 10% av kostnaden. Resten av pengarna gick till bärgning och transport. Men totalkostnaden visade sig bli betydligt högre än man tidigare trott. Och vem får stå för notan? Båtägaren i första hand, men om denne inte kan identifieras hamnar räkningen hos kommunen och i slutändan hos oss skattebetalare.

Enligt Anna Linusson, VD på Håll Sverige Rent, så är detta ett växande problem som kräver omedelbara åtgärder. Hon menar att det behöver tillsättas ett nytt nationellt system som reglerar hur fritidsbåtar ska skrotas, samt ett system som gör det enklare att identifiera skrotbåtens ägare för att kunna ställa denne till svars. Lösningen tror Håll Sverige Rent ligger i att låta båtbranschen bekosta det nya systemet, som en typ av producentansvar. Exakt vad som kommer att hända återstår dock att se framöver.

Vill du veta mer kan du ladda ner rapporten ”Svenska skrotbåtar – en pilotstudie i Stockholms län” på Håll Sverige Rents hemsida: www.hsr.se

Taggar: ,

Seglarfest mitt i Stockholm

Många var skeptiska när starten i ÅF Offshore Race flyttades till centrala Stockholm, men efter förra årets publiksuccé har nog de flesta ändrat uppfattning. Så förhoppningsvis blir det en lika stor folkfest i år. Race-starterna är så klart höjdpunkterna under evenemanget, men det finns mycket att se och göra i området under hela helgen. Redan på torsdag kan den som är intresserad traska runt och kika på de ca 300 segelbåtarna som ligger förtöjda vid provisoriska bryggor kring fullriggaren ”Af Chapman” på Skeppsholmen. I sponsorbyn finns samtidigt möjlighet att ta del av fina erbjudanden hos de utställande företagen. Det bjuds även på musikunderhållning med både liveband och DJ’s, samt familjeshower med clownen Fiffi. TV 4 Mitt Köks Sverigeresa kommer också att dyka upp på scen och Sjöräddningssällskapet bjuder på uppvisningar. Det blir även uppvisning av radiostyrda båtar. För de yngre finns dessutom ett marint barnområde där Sjöhistoriska Museet ordnar spännande pyssel och lekar.

Den som vill se seglingstävlingar behöver dock inte vänta på det stora racet. Redan på fredag kl.15:00 blir det kappsegling i KSSS Business Cup. Och kl. 11:00 på lördag beger sig ca 40 båtar iväg på en inomskärskappsegling från Strömmen till Sandhamn. På söndagen den 30:e juni kl. 11:00 går så äntligen den första starten i årets ÅF Offshore Race. Runt 250 båtar kommer att starta i mindre grupper med 10 minuters mellanrum. De största båtarna startar först för att det inte ska bli allt för trångt i passagerna på väg ut ur skärgården. Från Sandhamn går racet sedan vidare ut på Östersjön, där båtarna rundar Gotland för att därefter återvända till målgången i Sandhamn några dygn senare.

ÅF Offshore Race är en riktigt klassisk seglingstävling som under sin 70-åriga historia utmanat såväl äventyrslystna kompisgäng som professionella seglare från hela Europa. Så även i år. I startfältet återfinns bland andra jorden runt-kappseglaren Alex Thomson (England) och den tvefaldige Americas Cup-vinnaren och OS-mästaren Jochen Schümann (Tyskland).

ÅF Offshore Race arrangeras av Kungliga Svenska Segelsällskapet, besök deras hemsida för mer information och fullständigt evenemangsprogram: www.ksss.se

Årets seglarfest tar över i Stockholm City

Kommande helg startar Sveriges största seglarfest ÅF Offshore Race (f.d. Gotland Runt) inne i centrala Stockholm. Startskottet smäller söndag 30 juni men redan torsdag 27:e drar festligheterna igång på Skeppsholmen.

Förra sommaren såg över 100 000 människor starterna från kajerna runt Stockholm Ström – och framför allt från Skeppsholmen och Kastellholmen. Arrangören KSSS räknar med lika många åskådare i år.

Foto: Oskar Kihlborg

Foto: Oskar Kihlborg

På lördagen kl 11:00 startar cirka 40 båtar i en inomskärskappsegling från Strömmen till Sandhamn. Och på söndagen kommer cirka 250 båtar att lämna Stockholms Ström från kl 11:00 för att segla genom skärgården ut på Östersjön och runda Gotland innan de går i mål vid Sandhamn 2-3 dygn senare.

ÅF Offshore Race är lika mycket en svensk seglingsklassiker för kompisgäng som en utmaning för professionella seglingsteam från hela Europa. Bland andra kommer den tyske OS-mästaren och dubble Americas Cup-vinnaren Jochen Schümann med sin 100-fotare Esimit Europe och från England kommer jorden runt-kappseglaren Alex Thomson med sin 60-fotare Hugo Boss.

På Blasieholmen och Skeppsholmen i centrala Stockholm ligger ÅF Offshore Race Village där besökare kan njuta av god mat och dryck. Det bjuds också musikunderhållning under eftermiddagarna och på kvällarna med flertalet liveartister och DJ:s på scenen. Under eftermiddagarna blir det också familjeshower med barnen i fokus.

Men ÅF Offshore Race är framför allt en kappsegling. Och från torsdagen kan besökare titta närmare på de cirka 300 segelbåtarna som ligger vid de provisoriska bryggorna runt fullriggaren ”Af Chapman” på Skeppsholmen.

Karta

 

Program

Taggar: , , ,

Stena Match Cup Sweden Women’s Trophy tillbaka igen

Tack vare OS i London och VM i Göteborg blev det ingen damtävling i Stena Match Cup Sweden förra året, men i år är Women’s Trophy tillbaka – och det med besked. I startfältet återfinns både svenska och internationella elitseglare. Bland annat Stephanie Roble från USA som kom på andra plats i det Amerikanska mästerskapet tidigare i år, samt holländskan Klaartje Zuiderbaan, som deltog i Volvo Ocean Race 2001-2002 och även har testseglat för Team SCA. Deltar gör även 2010 års vinnare av Stena Match Cup Sweden, ryskan Ekaterina Skudina, som blev fyra i OS 2012 och nyligen kammade hem silvermedaljen i VM i Korea.

Bland våra svenska hemmafavoriter hittar vi välmeriterade Anna Kjellgren, stjärnskottet Carolin Sylvan och OS-seglaren Anna Kjellberg, som slog igenom med en silverplacering i Stena Match Cup Sweden 2008. Nyligen kom Kjellberg femma vid VM i Korea och ligger just nu på delad första plats i Women’s International Match Racing Series.

Stena Match Cup Sweden Women’s Trophy räknas inte som en deltävling i världscupen, men är ändå en av de mest prestigefyllda matchracingregattorna och årets höjdpunkt för för flera av deltagarna. Tävlingen inleds med en dubbel Round Robin och de lag som samlat flest poäng i gundomgången går sedan vidare till semifinal. Nytt för i år är också att både dam- och herrmatcherna seglas samtidigt under grundomgången, så det blir rejält med båtar i vattnet och mer action i tävlingen. Finalerna kommer att avgöras lördagen den 6:e juli, för såväl herrar som damer.

Taggar: ,

Lathund för anskaffning av toatömningsanläggningar i fritidsbåtshamnar

Flodesschema-mottagning-fritidsbathamnar-storDet är mycket som ska ordnas innan de nya reglerna för omhändertagande av toalettavfall börjar gälla. Men Transportstyrelsens lathund är tänkt att göra det lite smidigare för fritidsbåtshamnarna att styra upp anskaffningen av mottagningsanläggningar i tid. Men först och främst gäller det att fastställa om hamnen i fråga verkligen räknas som fritidsbåtshamn. Gör den inte det så omfattas den inte heller av de nya reglerna. Enligt 1 kap. 2 § SJÖFS 2001:13 är definitionen av en fritidsbåtshamn ”en plats eller geografiskt område som inrättats för att ge service till fritidsbåtar, dock inte små bryggor och enkla förtöjningsplatser”. Vanliga fritidsbåtshamnar är gästhamnar, båtklubbar, marinor och allmänna hamnar som tar emot fritidsbåtar. Naturhamnar räknas däremot inte som fritidsbåtshamnar och omfattas således inte av reglerna.

Har man fastställt att hamnen är en fritidsbåtshamn behöver man avgöra vilket behov som finns för att lämna toalettavfall i land. Antal båtplatser etc har ingen betydelse utan det är själva behovet som avgör – oavsett om det gäller två eller tvåhundra båtar. Besöks hamnen endast av båtar utan toalett ombord finns heller inget behov och hamnen behöver inte anlägga någon mottagningsstation. Mindre fritidsbåtshamnar där antalet besökande båtar är lågt, men där behovet ändå finns, har dock möjlighet att avtala med närliggande hamnar om att anordna en gemensam mottagningsanläggning. På så sätt finns möjlighet att spara in pengar. Mottagningsanläggningen måste emellertid placeras på ett sådant sätt att det inte innebär en olägenhet för besökande båtar i någon av hamnarna att tömma sitt avfall.

När en fritidsbåtshamn avgjort att det finns behov för en mottagningsanläggning måste man också bestämma vilken eller vilka anordningar som behövs – sugtömning, landtoalett och/eller utslagsvask. Sedan behöver man också se över logistiken i hamnen för att beräkna vilken kapacitet som krävs, samt var anläggningen ska placeras för att bli mest lättillgänglig och vilken teknisk utrustning som behövs. Måste man dra nya el- eller avloppsledningar, krävs bygglov etc? Transportstyrelsen rekommenderar hamnarna att ta kontakt med kommunen för att diskutera olika lösningar, samt att se över möjligheterna att ansöka om bidrag hos Länsstyrelsen. Det kan också löna sig att jämföra priser hos olika återförsäljare. Kanske blir det mer kostnadseffektivt att köpa delar och bygga själv än att köpa en färdig anläggning?

Efter att mottagningsanläggningen har uppförts måste den märkas ut tydligt och fritidsbåtshamnen bör även utarbeta en ny avfallshanteringsplan. Viktigt att tänka på är också att hamnen inte får ta ut någon separat avgift från båtägare som vill tömma sitt toalettavfall. Vill man ta betalt kan kostnaden emellertid bakas in i en allmän hamnavgift eller liknande.

Transportstyrelsens lathund finns att ladda hem i en utskriftsvänlig version på: http://www.transportstyrelsen.se/sv/Sjofart/Fritidsbatar/Batlivets-miljofragor/Toalettavfall-fran-fritidsbat/Mottagning-av-avfall/Lathund-for-fritidsbathamnar/

Taggar: ,

Bristfällig säkerhet vid vattnen i många kommuner

3901257525_624450c445_mMånga vattennära anläggningar som är avsedda för rekreation och avkoppling är dåligt säkrade och allt för sällan anpassade för barnfamiljer. Det är särskilt vid kanaler, kajer och vattendrag inne i tätorterna som lämplig utrustning ofta saknas, trots att dessa platser är extra utsatta tack vare att många människor vistas i närheten av dem.

Flera svenska städer stoltserar med vackra strandpromenader längs sina åar och kanaler och inne i centrum ser man ofta dekorativa stentrappor som leder ända ner till vattnet. Några skydd eller staket brukar emellertid sällan finnas och på många håll saknas också livräddningsutrustning. Det behövs bara att ett barn snubblar för att en sådan trappa ska bli en dödsfälla. En skön familjedag vid vattnet kan då snabbt förvandlas till en mardröm om det inte finns livräddningsutrustning att tillgå. Riktlinjer för utplacering av livräddningsutrustning vid vattennära anläggningar sattes upp av Statens Räddningsverk (numera MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) redan i december 2007. Men tyvärr är det fortfarande många kommuner som inte följer dem.

Riktlinjerna finns specificerade i allmänna rådets kommentarer SRVFS 2007:5 och fastställer bland annat att det bör finnas livräddningsutrustning, såsom räddningsstege, livboj och livräddningshake, överallt där behov finns. På platser där olycksrisken är större bör det även finnas tillgång till kompletterande utrustning, som exempelvis räddningsbåt/flotte. Utrustningen bör också placeras väl synlig i närheten av vattnet och med max 200 meters mellanrum i tätorter och hamnar. På badplatser ska avståndet vara max 100 meter mellan livräddningsstationerna. Kajstegar bör finnas fast monterade med 50 meters mellanrum.

Många drunkningstillbud skulle förmodligen ha fått en positiv utgång eller kunnat undvikas helt om fler kommuner bara hade följt dessa riktlinjer. Vanligtvis är det Räddningstjänsten i kommunen som har till uppgift att kontrollera så att det finns livräddningsutrustning där det behövs, men allmänheten uppmanas också att hålla koll och meddela kommunen om utrustning saknas eller är trasig. Hur ser det ut i din kommun? Tycker du att säkerheten bör förbättras vid någon vattennära anläggning?

Stena Match Cup Sweden Women’s Trophy tillbaka igen

Tack vare OS i London och VM i Göteborg blev det ingen damtävling i Stena Match Cup Sweden förra året, men i år är Women’s Trophy tillbaka – och det med besked. I startfältet återfinns både svenska och internationella elitseglare. Bland annat Stephanie Roble från USA som kom på andra plats i det Amerikanska mästerskapet tidigare i år, samt holländskan Klaartje Zuiderbaan, som deltog i Volvo Ocean Race 2001-2002 och även har testseglat för Team SCA. Deltar gör även 2010 års vinnare av Stena Match Cup Sweden, ryskan Ekaterina Skudina, som blev fyra i OS 2012 och nyligen kammade hem silvermedaljen i VM i Korea.

Bland våra svenska hemmafavoriter hittar vi välmeriterade Anna Kjellgren, stjärnskottet Carolin Sylvan och OS-seglaren Anna Kjellberg, som slog igenom med en silverplacering i Stena Match Cup Sweden 2008. Nyligen kom Kjellberg femma vid VM i Korea och ligger just nu på delad första plats i Women’s International Match Racing Series.

Stena Match Cup Sweden Women’s Trophy räknas inte som en deltävling i världscupen, men är ändå en av de mest prestigefyllda matchracingregattorna och årets höjdpunkt för för flera av deltagarna. Tävlingen inleds med en dubbel Round Robin och de lag som samlat flest poäng i gundomgången går sedan vidare till semifinal. Nytt för i år är också att både dam- och herrmatcherna seglas samtidigt under grundomgången, så det blir rejält med båtar i vattnet och mer action i tävlingen. Finalerna kommer att avgöras lördagen den 6:e juli, för såväl herrar som damer.

Försenad vårutprickning i Vänern

Runt landets kuster, samt i Vänern, Mälaren och Hjälmaren finns omkring 6 000 flytande sjömärken som ligger under Sjöfartsverkets driftansvar. Eftersom vinterisen ofta orsakar skador och/eller flyttar på prickar och bojar måste utmärkningarna besiktigas varje år för att säkra farlederna. Kontrollerna görs normalt sett redan tidigt på våren, men tack vare den sena isvintern har den årliga besiktningen i Vänern blivit försenad. Utmärkningarna för vissa farleder kan därmed fortfarande vara felaktiga. Sjöfartsverket uppmanar därför fritidsskeppare som rör sig i Vänern att iaktta försiktighet och navigera med goda marginaler. Enligt Ingvar Dyberg, Sjöfartsverkets chef för farledshållning på Vänern, gäller varningen speciellt de mindre farlederna och på grundare vatten – främst i områdena mellan Kristinehamn-Karlstad och Åmål-Säffle. I de större farlederna som är avsedda för yrkestrafik är sjömärkena däremot redan kontrollerade och iordningställda.

Längs med kusterna och i övriga sjöar gick besiktningarna relativt smärtfritt trots att vintern länge vägrade släppa taget om Sverige. Men just i Vänern var isen extra ihärdig i år och Sjöfartsverkets arbetsfartyg Scandica fick assistera som isbrytare ända fram till och med vecka 16. Just nu finns fartygen Fyrbjörn, Candela och Polstjärnan på plats i sjön och man jobbar för fullt för att försöka få vårutprickningen avklarad till första veckan i juli. Eventuella avbrutna prickar som står precis under vattenytan kommer att åtgärdas allt eftersom rapporterna inkommer och Sjöfartsverket uppmärksammas på var de finns.

Tills kontrollerna är klara rekommenderas alla fritidsbåtsägare som ger sig ut på Vänern att vara extra uppmärksamma och se till att ha uppdaterad navigationsutrustning ombord – helst även ett båtsportkort över området. Fasta sjösäkerhetsanordningar, såsom landbaserade fyrar, märken och kumlar kan också vara till god hjälp och är dessutom säkra att gå efter då de inte påverkas av isen.

Sjöfartsverket uppdaterar kontinuerligt informationen på hemsidan vartefter arbetet blir klart. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Farleder-och-underhall/Varutprickning/

Foto: Sjöfartsverket

Lathund för anskaffning av toatömningsanläggningar i fritidsbåtshamnar

Det är mycket som ska ordnas innan de nya reglerna för omhändertagande av toalettavfall börjar gälla. Men Transportstyrelsens lathund är tänkt att göra det lite smidigare för fritidsbåtshamnarna att styra upp anskaffningen av mottagningsanläggningar i tid. Men först och främst gäller det att fastställa om hamnen i fråga verkligen räknas som fritidsbåtshamn. Gör den inte det så omfattas den inte heller av de nya reglerna. Enligt 1 kap. 2 § SJÖFS 2001:13 är definitionen av en fritidsbåtshamn ”en plats eller geografiskt område som inrättats för att ge service till fritidsbåtar, dock inte små bryggor och enkla förtöjningsplatser”. Vanliga fritidsbåtshamnar är gästhamnar, båtklubbar, marinor och allmänna hamnar som tar emot fritidsbåtar. Naturhamnar räknas däremot inte som fritidsbåtshamnar och omfattas således inte av reglerna.

Har man fastställt att hamnen är en fritidsbåtshamn behöver man avgöra vilket behov som finns för att lämna toalettavfall i land. Antal båtplatser etc har ingen betydelse utan det är själva behovet som avgör – oavsett om det gäller två eller tvåhundra båtar. Besöks hamnen endast av båtar utan toalett ombord finns heller inget behov och hamnen behöver inte anlägga någon mottagningsstation. Mindre fritidsbåtshamnar där antalet besökande båtar är lågt, men där behovet ändå finns, har dock möjlighet att avtala med närliggande hamnar om att anordna en gemensam mottagningsanläggning. På så sätt finns möjlighet att spara in pengar. Mottagningsanläggningen måste emellertid placeras på ett sådant sätt att det inte innebär en olägenhet för besökande båtar i någon av hamnarna att tömma sitt avfall.

När en fritidsbåtshamn avgjort att det finns behov för en mottagningsanläggning måste man också bestämma vilken eller vilka anordningar som behövs – sugtömning, landtoalett och/eller utslagsvask. Sedan behöver man också se över logistiken i hamnen för att beräkna vilken kapacitet som krävs, samt var anläggningen ska placeras för att bli mest lättillgänglig och vilken teknisk utrustning som behövs. Måste man dra nya el- eller avloppsledningar, krävs bygglov etc? Transportstyrelsen rekommenderar hamnarna att ta kontakt med kommunen för att diskutera olika lösningar, samt att se över möjligheterna att ansöka om bidrag hos Länsstyrelsen. Det kan också löna sig att jämföra priser hos olika återförsäljare. Kanske blir det mer kostnadseffektivt att köpa delar och bygga själv än att köpa en färdig anläggning?

Efter att mottagningsanläggningen har uppförts måste den märkas ut tydligt och fritidsbåtshamnen bör även utarbeta en ny avfallshanteringsplan. Viktigt att tänka på är också att hamnen inte får ta ut någon separat avgift från båtägare som vill tömma sitt toalettavfall. Vill man ta betalt kan kostnaden emellertid bakas in i en allmän hamnavgift eller liknande.

Transportstyrelsens lathund finns att ladda hem i en utskriftsvänlig version på: http://www.transportstyrelsen.se/sv/Sjofart/Fritidsbatar/Batlivets-miljofragor/Toalettavfall-fran-fritidsbat/Mottagning-av-avfall/Lathund-for-fritidsbathamnar/

Skrotbåtar – en dyr historia för skattebetalarna

Idag finns dryga 400 000 svenska fritidsbåtar som har över 40 år på nacken och många av dessa börjar närma sig pension. Det betyder troligtvis att det inom en snar framtid kommer att stå mängder av dumpade båtvrak ute i skogarna. När dessa skrotbåtar hittas blir det stora problem att ta hand om dem. Dels är det näst intill omöjligt att identifiera vem som äger båten, dels finns det bestämmelser som säger att kommuner och fastighetsägare inte har rätt att flytta en båt utan tillstånd från ägaren. Det är ett dilemma som ofta medför att båtarna blir stående ute i naturen.

Håll Sverige Rent utförde nyligen ett projekt där man kartlade och inventerade uttjänta fritidsbåtar i Stockholms län. Fem övergivna båtar kunde skrotas, men det blev minst sagt dyrt. I genomsnitt gick varje skrotning på närmare 40 000 kr och då utgjorde själva skrotningen endast 10% av kostnaden. Resten av pengarna gick till bärgning och transport. Men totalkostnaden visade sig bli betydligt högre än man tidigare trott. Och vem får stå för notan? Båtägaren i första hand, men om denne inte kan identifieras hamnar räkningen hos kommunen och i slutändan hos oss skattebetalare.

Enligt Anna Linusson, VD på Håll Sverige Rent, så är detta ett växande problem som kräver omedelbara åtgärder. Hon menar att det behöver tillsättas ett nytt nationellt system som reglerar hur fritidsbåtar ska skrotas, samt ett system som gör det enklare att identifiera skrotbåtens ägare för att kunna ställa denne till svars. Lösningen tror Håll Sverige Rent ligger i att låta båtbranschen bekosta det nya systemet, som en typ av producentansvar. Exakt vad som kommer att hända återstår dock att se framöver.

Vill du veta mer kan du ladda ner rapporten ”Svenska skrotbåtar – en pilotstudie i Stockholms län” på Håll Sverige Rents hemsida: www.hsr.se